Snorigt...

Kommer ihåg när jag hade en rinnande näsaunder barndommen, och ända in i vuxen ålder, och pappa hatade det. Min far är väldigt tålmodig, men är det något han inte fixar så är det det där frukansvärda ljudet när någon drar tillbaka snoret i näsan när man sitter vid middagsbordet. Han sa aldrig något utan reste bara prombt på sig, hämtade en kökshanduk och gav till mig med en alltför tydlig blick. Idag gjorde C detta till mig. Jag tror att jag har gått och blivit ett litet allegigke ban för det rinner konstant. Satt altså jämte c och han frågade vänligt med bestämt om jag inte behövde en servett. Ha förstår mer än vi ser!

The weeks just fly by!!

Jaha, så är vi här igen. Fredagskväll. Varför ser man fram emot den så enormt, och när den väl kommer känner man lite lätt ångest över att veckan gått så fort?

Elin hade hela huset för sig själv, så det var ju en självklarhet att hänga där. Det var en kväll fylld med många skratt och catch up, fick en liten jobbig vuxen känsla av att vi hade en syjunta :S Men när det sen blev myspys i filmsoffan insåg jag att vi inte tjänade så många vuxenpoäng den kvällen. Malin valde Take him to the Greek, och denna gång lyckades hon (kanske har och göra med att hon redan hade sett)

Vi fick även var sin inbjudan på posten i igår.

Det är två av killarna i SF som har fyllt år och det blir ett riktigt tuxedo party i mars!

What a beautifull day!

Söndagmorgon inleddes med att vakna upp i huset. Lite lätt sega efter att ha kommit hem sent degade vi runt innan alla kommit igång. Och det tog ett tag...

Elins babycouch blev ännu mindre på morgonen.

Frukost kändes som ett måste en så fin dag som det var så vi började promenera och tillslut kom vi fram till fishermansworth där det fick bli en protein fylld omelett. Vädret var verkligen fantastiskt! Till och med så att vi svettades lite när vi skulle tillbaka upp över kullen.

Ja nedför är ju inga problem...

Woman in black

Det var även Super Bowl Sunday, den absolut största fotbollsmatchen under året. Näst efter Thanksgiving säljs det mest mat under hela året inför SuperSunday. Elins familj hade en grannfest, och jag och Malin var varmt välkomna att hänga på, och det var vi inte sena att svara ja på. Det kändes väldigt amerikanskt, men mycket mat och fotboll på hösta volym. 

Och självklart hanns det med en liten kaffe på Starbucks innan helgen var slut ;)

Lördagshäng i SF!

Efter en kort natt masade jag mig upp för att sedan åka och hämta Elin. BART-stationen stod som delmål, med San Francicso som slutdestination. Men först köptes det lunch och och en flaska vin, för att verkligen vara redo för dagens äventyr, det skulle seglas! Sist vi var ute och seglade var det höst, thanksgiving helgen, men i lördags var det vår, vågar nästan säga sommar (eftersom ni/jag är van vid svensk sommar). Så varmt som det var i helgen har det inte vart i februari på länge här, närmare bestämt sedan 1987, det gick över 80 F!!!! (27C). Kunde ju inte bli en bättre dag att segla på, och det var lite lagom med vind dessutom, så seglen  kom upp utan att vi behövde vara livrädda. Det var ett sort gäng som trängdes på båten, men stämningen var på topp och det var riktigt härligt. Synd bara att tiden går så himla fort när man har roligt...

När vi kom i hamn bar det av till "huset" där killgänget bor. Lite snea i huvudet av antingen vinet eller vinden behövde vi få i oss lite käk. Det var bara att hänga på stadsborna så hamnar vi nåt bra ställe. Denna gång blev det thaikäk på en liten minirestaurang där jag och Sverige familjen käkade i julas, ett rätt komiskt sammanträffande!

Mätta i magen var det dags för en liten makeover, seglarkläderna kändes inte jätte passande på dansgolvet. Och självklart var jag och Elin klara sist, kanske kan förklaras med att vi var de ända kvinnorna i huset. Men med högklackarna på gick vi genom North Beach upp mot Fishermans Warth. Vi gled in på en bar/klubb där allt folk från båten möttes. Det var jätte kul, det är lite det man har saknat när man varit ute här, att stöta på folk man känner. Dansgolvet och baren flöt ihop, så alla kunde umgås men ändå göra det man ville. Framåt ett tiden drog Jordan, Javier, jag och Elin till en annan klubb i downtown. Det var en electronic klubb med house och dance, och jag trodde aldrig att jag skulle kunna säga detta, men det kan verkligen vara riktigt bra musik!

Själva klubben verkade riktigt cool och "hipp" och när jag sen kollade upp mer om den var det just där som Robyn spelade i somras när hon var i SF. 

Ja denna kväll kommer verkligen att finnas kvar i mitt minne. Vågar nästan säga att det är den bästa kvällen i Kalifornien (hittils).

El Capitán och Mr DJ

Ja Elin, du passar ute på havet trots uteblivna seglar skor

Längs med hela hamnen ligger det små husbåtar där folk bor

Många glada skratt i solens glitter blev det

Vackra Golden Gate Bridge 

Vi ångrade lite att vi valde långa jeans...

Partypeople!

Solen var bedårande!

Sanctum, why?

Fredag kom denna vecka också. Det gick så otroligt fort. Jag har en teori om att det beror på att Elin och jag har börjat ta kvällspromenader, för helt plötsligt känns det som att hela dagen används aktivt, vilket är väldigt skönt. På kvällen tog vi det lugnt, Elin satt här och surfade medan jag gjorde min läxa. Som vanligt slutade Malin senast av oss, men hon dök upp framåt nio tiden. Ungefär då började vi smida planer för kvällen. Ingen av oss var sugen på att behöva dra på kortkort, sminka sig och få ont i fötter av för höga klackar, så då finns det ju egentligen bara ett alternativ kvar, bio. Men jag har nu fått det bevisat, ännu en gång, Malin och Elin kan, och får nu mera, inte bestämma film! De valde Sanctum och det var nog den absolut sämsta filmen någonsin!!! Satt och asgarvade när det var som mest känslosamt istället för att gråta, det tyder ju på nåt med tanke på hur mina tårkanaler fungerar. Vi spelade in vår egna version av den bästa/sämsta scenen, och jag tror att vi har större chans till en Oscar än vad originalet har.

Det blev alltså en sen kväll helt utan innehåll!

Sketchbook

Mitt första mästerverk i drejningskursen hade inte särskilt mycket med hantverket att göra, utan handlade mer om kreativiteten. 

Baksidan av mitts skissblock...

¨

...och framsidan!

Som den sanna konstnär jag är så har jag döpt det, Opposites, och ni får själva fundera på budskapet.

Men vilken tycker ni mest om, fram eller bak?

Sunday is the day without sun.

Regn, moln och lite mer regn. Det var söndagen i ett nötskal. Men visst går det att lösa det, vi drar till solariet. Lugn, jag låg bara där i 10 minuter och jag kan knappt se någon linje, men dock en del fräknar. Perfa alltså! Men för att vara riktigt redo för att ta mig ann dagen så inleddes den med yoga. Det är verkligen underbart för kroppen, och framförallt för ryggen som börjat spöka lite igen (ligger väl i släkten). Elin och jag hängde hela dagen, kändes lite som att vi är sambos, eller kombos för att vara mer korekt. Efter solningen begav vi oss ut på rundan iförda kängor, vantar och regnjackor, för vintern har återkommit. Men ack vad jag uppskattar väder, en promenad i regn kan vara ännu bättre än en i sol. För att matcha mina återlivade fräknar färgade Elin håret på mig. Men hon frånsa sig allt ansvar efter att jag bestämde mig för att färga hela håret istället för att slinga (det följde inte med någon hetta i färgpaketet och jag orkade inte leta i mer än tre affärer efter en) så om en sisådär tre veckor kommer jag bara ha mig själv att skylla för den där olidligt sunkiga utväxten som det blir på fejkade blondiner. Så mitt nya motto efter helgen är WWED, What Would Elin Do.

Efter lite surfande på det stora nätet och streching (från Elins sida eftersom hon inte yogat) gick vi till Elin för att gå vidare ner till downtown för middag. Det blev en efterlängtad sushi, mmm va gott! Sen försökte vi se på The Rocky Motion Picture Show som jag fick i julklapp, men jag lyckades inte så bra, somnade efter en si så där tio minuter. Inte det bästa sättet att avsluta helgen, sova två timmar precis innan läggdags, men så kan det gå!