Mirage mirage mirage

Förra lördagen var det äntligen dags för The Tuxedo Party. Ända sedan vi fick inbjudan har vi gått och funderat på vad som egentligen skulle hända. Det var väldigt mystiskt och diffust, och det blev inte bättre av att dagen kom närmre, för under vecka kom det mer och mer ledtrådar om kvällen och men i mitt huvud bara fler och fler frågor. Den största frågan var: Vad ska jag ha på mig? Dresscode var blacktie, men man vet ju aldrig. Ett ganska säkert kort är ju alltid LBD, fast jag körde all in med en hellång variant.

När vi väl åkte in till SF möttes alla, ungefär en si så där 60 pers, upp i huset. Det minglades och skrattades med främlingar och förväntningarna låg i luften. Efter ett tag begav vi oss ut på gatan (och det är inte det lättaste, San Francisco och högklackat är ingen bra kombination) där två bussar stod och väntade på oss. Efter en lång och snirklig busstur var humöret och dansnerverna om möjligt ännu mer på topp. Vi kom fram till Panoramic Sky i Berkley, ett intressant och spännande hus ritat av arkitekten Frank Lloyd Wright. Sen var det dans hela natten lång!

Förväntansfulla

Vart är vi på väg?

Spelar ingen roll vart vi är på väg!

Födelsedagsbarnen!

Hela kvällen var det en fotograf med oss. Och han lyckades knäppa av 3000 bilder. Så borde man ha det jämt, någon annan som kan fånga ögonblicken åt än ;)

Framåt natta körde bussarnas oss tillbaka oss till San Francisco och huset där vi slocknade till gittarspel och sång.