Compassion group

På sjukhuset, eller i församlingen de går liksom ihop, finns det en compassion group som gör vad de kan för att hjälpa familjer som lever under särskilt svåra förhållanden. Kisa, mama Kasekwa, tog med oss till Mchukwi B idag för att med hjälp av en byledare gå ut till fem familjer där det bor barn utan båda eller en av förälderna. Särskilt en familj grep tag om mitt hjärta. I en hydda på ca 6 m² bodde en ung mamma med fyra barn på 1, 6, 7 och 11 år. Pappan hade gått bort förra året efter en tids sjukdom. Flickan på 11 år hade gått i skolan när pappan blev sjuk och tvingades då sluta för att kunna vara hemma och ta hand om honom. Hon har inte återvänt sedan dess. Pojkarna, 6 resp. 7 år, hade börjat skolan nu i höst och hade fått hjälp med att köpa skoluniform från compassion group, men de har inget skolmaterial som textböcker, övningsböcker, anteckningsblock eller pennor. Den lilla ettåringen upplevda jag nästan som apatisk, hon reagerade inte alls när vi pratade till henne (vilket de små barnen brukar göra, de blir livrädda) men när jag smekte henne på huvudet reagerade hon, fast först när jag slutade. De ögonen som då tittade på mig såg rakt igenom mig. Att se situationen för dessa fem individer gjorde ont. Det hugger i mig när jag tänker på flickan som fått smaka på känslan av att få en utbildning, men berövats den på grund av omständigheter hon inte rår för. 

Rektorn och Mama Kisa blev mycket glada över det lilla material vi hade med oss

Skolan och skolgården

Casava, en rot som är basföda för många

Här bodde en av familjerna vi mötte

Vi fick prova att hacka en växt som används till färgning.

Nedbränd åkermark

Tre av barnen i en familj vi mötte

Här inne bor det fem barn

Efter en dag vandrandes på vägarna var fötterna sådär fräsha.